Solokvist.

Det är konstigt då sedan flera veckor vi varit sk lockdown har jag och Knoddan varit tillsammans 24/7. Men den senaste veckan började hon leka ute med några grannbarn ute, Vi har varit ute när vädret varit bra i trädgården och man är så tacksam man har en i dessa tider. Men  det har varit svårt att inte kunna leka med sina kompisar. För mig ger det en liten stund av solo men även känsla av extrem ensamhet! Jag håller ju koll på Knoddan och om vädret är fint sitter jag gärna på bänken på framsidan med en bok eller ser världen gå förbi. Första dagen Knoddan lekte ute var jättekonstig, jag kunde inte få någon ro att göra någonting. Dessa tider är konstiga tider!

Projektet som inte blev av, nej ska bli av!

När jag fick veta att skolan skulle stänga ett tag men även jobbet tog paus. Såg jag med glädje hur jag skulle kunna ta tag i något som legat och väntat länge... Nämligen min dröm att sy en 1700tals klänning. Det började som en tanke för länge sedan och när jag sedan köpte gardiner på loppis var projektet ett faktum i alla fall i huvudet. Så jag har köpt mönster mer tyg allt som behövs!

Jag har även köpt en bok som är otroligt inspirerade samt gått med i olika grupper på Facebook. Men då jag trodde jag skulle få tid då vi är hemma på obestämd tid har inte ett stygn sytts men snart så blir drömmen verklighet...hoppas jag!

Skolan flyttar in

Att ha sin Knodda hemma från skolan har varit  intressant. Finns ju ingen bättre än denna Knodda men ibland har det varit jobbigt för oss båda då vi är 24/7 med varandra. I början var det väl kul och skönt att kunna slappa lite, inga måsten men sen blev det mest förvirrat. Speciellt när man har press att hemskola. Knoddan fick med sig en hel del material sista dagen i skolan och lärare har två gånger lämnat mera. 

Men inte har det blivit mycket gjort började med ambition att minst en timme om dagen. Nog gjorde vi det några dagar men sedan blev det för svårt och jag märkte jag är ingen lärare. Grammatik och engelska har jag inga problem med men matten är så svår och så klart på engelska blir det inte lättare.

Nu får Knoddan göra lite när hon vill och de senaste uppgifterna vi fick var bättre, inte så mycket matte! Knoddan gillar att skriva berättelser och det var mycket sådant så det var bra. Vi hoppas dock att skolan börjar snart igen. På tv nyheterna var det reportage från Danmark där man kunde se hur de gjort och som alltid verkar Skandinavien bättre. Många här menar  att de inte kommer skicka sin barn tillbaka innan höstterminen börjar i september. Jag vet inte vad de fått för brev från fulviruset där den säger att i september är jag borta!?!? 

Nästan ett år senare...

..ja, nu sitter jag här igen och tänker i dessa konstiga tider vore det dags ta tag i bloggen!

Världen är sig inte lik och inte här i vårt lilla hörn heller. Skolan stängde i mars och Knoddan längtar mer än någonsin tillbaka. Efter vad man kan kalla smekmånaden har livet blivit mer tråkigt. Trots stöd från skolan har hemskolning gått rätt ut ur fönstret. Vi har tur att Knoddan är duktig i skolan och ligger framme och bra till. Men ibland blir det lite "jobb" men mest blir det ipaden här hemma.

Har vi tur är vädret fint och vi är ute i trädgården vilken tur man har den i dessa tider!  Knoddan har den senaste veckan lekt lite ute med grannbarnen. Tyvärr har det inte alltid varit löst och ledigt, Knoddan fick ett litet sammanbrott för några veckor sedan, vilket var jobbigt. Men som tur är varade det inte länge och nu är vi på rätt spår igen! Knoddans pappa har jobbat genom allt detta och är inte hemma lika ofta. Men är man behövd så är man!

Nu hoppas jag du tittar in igen här och jag ska skriva lite mer inlägg! Måste skärpa mig för bloggen har varit så kul att skriva och jag fick ju en riktigt god kompis genom den, vilket är helt fantastiskt!