Ibland känner jag att jag inte kan skriva vad jag vill på min egen blogg... Nu är ju i och för sig bloggen, som namnet säger tilläggnad Knoddan. Men livet just livet med Knoddan är ju så mycket mer. Hur jag mår jag så mår Knoddan, vi är så tajta, vi två! Vi älskar och respekterar varandra jo visst vi är samma men ändå inte liksom....
När vi var hemma på semestern såg jag Knoddan genom mina barnaögon där den svenska sommaren var så viktigt, man hade väntat och väntat! Gräset var grönare än grönt och solen gulare och sken starkare än någon annanstans. När vi gick ur bilen med Knoddan stannade hon nästan alltid upp och sa med en röst full av överväldig förväntan... Sverige!
Landet jag lämnade var inte alltid så där sommrigt eller varmt eller berikande eller ens vänligt. MEN det var bättre än vad jag har nu och jag längtar hem så in i Norden (?) och kanske skall jag vara den förändrig jag vill se!?! Gräset är inte grönare, har jag på ett ibland smärtsamt sätt lärt mig. Men brunsåsens land är där min rötter är och den filmjölk som flyter i mina ådror är på gränsen till uttorkad... Dags att tänka och planera för att återvända!
Nu tror jag eller om jag åter igen tror att gräset faktiskt kan vara grönare, att om jag bodde på annan ort, ställe, stad så skulle det vara bättre MEN återigen jag är väl en typisk svensk som vill hem till det som Sverige är. Jag vill åka tunnelbana med folk av olika bakgrunder, jag vill klaga på allt och lite till, jag vill vara nära släkt och vänner. Fast det jag vill av hela mitt hjärta är att Knoddan ska bo där jag faktiskt tycker det är bättre. Jo, säger du ordna det bättre där då??!! Om vi kunde skulle vi men det kan vi inte!!
Det är nog som det sägs borta bra(sanning med modifikation) men hemma bäst!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar