Jehova med vänner.

På helgen kommer ofta Jehovas vittnen förbi med sin lilla skrift. Jag har inte någon tanke på att överge min egen tro på allt för deras tro. Men jag finner inte någon tillfredsställes i att vara otrevlig och slänga, som många gör dörren i deras ansikten. Det är alltid samma som kommer en mycket trevlig man men sin trevliga son eller lika trevliga fru. Ibland kommer de ett litet gäng de vill nog visa upp mig då jag just är en av de få som inte slänger dörren i ansiktet på dem. Jag måste medge jag saknar lite den gemenskap de visar upp men dock tror jag den gemenskapen kan man ju få på andra ställen. De har ju saker som jag absolut inte kan ta till mig sedan är jag ju inte religiös och letar inte efter Gud även om jag tror jag har en sund normal relation till henne!

De som kommer är som sagt riktigt trevliga vi pratar om allt möjligt, skrattar och jag frågar på en massa. De kanske ser mig som en förlorad själ de kan rädda. I alla fall kan jag känna fasiken jag bjuder in dem så kan vi stöta och blöta lite topics! Det är nog för att de är om vi tar bort religionen är väldigt lika den typ av folk jag bäst umgås med, intelligenta, tal förda och om jag kan säga det lite högre klass. Samtidigt skulle jag känna mig lite som jag lurar dem om jag bjuder in dem och inte låter dem rädda min själ! Jag kan tycka det är beundransvärt de knackar på dörrar som aldrig öppnas eller stängs innan de öppnas. Här ser man ofta unga män från mormonerna som är ute på mission de måste tydligen ge sig ut, snacka om övertygelse! De är alltid så artiga och snyggt klädda bara det gör en lite småreligiös. Sedan har vi Jimmy Osmond känd mormon på ett tv-program där han lagar mat, Osmonds har nog aldrig varit min typ av musik eller så. Men Jimmy är så himla go och han lyser verkligen av inre godhet men som man säger alla är saliga på sin tro!
En av mina absolut bästa vänner här är min danska att träffa henne berikar en verkligen med skratt och god konversation lyfter man verkligen! Jag tror jag tror på henne om någon!!