Sov gott...

I går var vi tvungna avliva vår kära katt Kurt Wallander. Han var en riktigt udda katt härligt speciell och så mycket min katt! Han kom hit efter vi hittat honom utslängd av en granne mager som en sticka, han var väl ca 9 månader. Vi tog honom till veterinären som sa om han inte räddats hade han dött så mager och illa var det.  Det blev tolv år med en underbar katt.  Han var lustig till sättet såg ut som en svart siames, min favorit ras bland katter. Han var lita antisocial kom i princip bara fram om syrran med familj kom. Annars var han gömd så pass bra att folk betvivlade han fanns!

Nu vilar han i trädgården i sin grav svept i Egyptisk bomull med amulett gjord av Knoddan och gravvård smyckad med kärlek. Aldrig glömd för evigt i minnet och hjärtat, sov gott Kurt!