Jag har tänkt mycket på vårt besök hos Sallie. Vill inte riktigt säga det men det fick mig även känna mig så ensam när jag tänker på hur få vänner om ens en jag har! Det var så trevligt och jag kände mig så välkommen och hemma. Vi har ju inte många som vi ungås med här. Det är faktiskt svårt hitta vänner och ibland så känns det som det är ett riktigt "jobb" att få det att funka. Vi, Knoddan och jag brukar gå och hälsa på Shirley som jag jobbade med på kyrkans loppis. Hon är jättetrevlig verkligen men det är alltid jag som ringer och frågar om vi kan komma förbi. När vi var hos Sallie kändes det som DE var minst lika intresserade att vi var där! Men som sagt vi har redan blivit inbjudna igen och vi ska åka när det blir lite bättre väder.

Det fick mig även att tänka på hur livet här är ganska monotont och jag gör i princip samma saker jämt. Hull är litet och har inte så mycket att bjuda på. Det hade varit kul om vi bott lite bättre för att ens ta en promenad är lite trist då vi inte har några grönområden nära. Jag har väl inte vandrat i en skog t ex på 10 år!!

Jag begär inte mycket tycker jag men jag har i alla fall världens bästa Knodda!!